Äntligen är min tjej.......

.....tillbaka igen.... hon har varit så hängig och det mesta har varit jobbigt de senaste dagarna. Jag lämnade en sprudlande glad tjej på disco på skolan i söndags och hämtade en jättehänging tjej. Ont i magen så hon nästan gick dubbelvikt! Trodde nästan att hon hade blindtarmsinflammation på söndagen, så ont som hon hade.

Måndag och tisdag var det upp och ner på magfronten, ganska pigg emellanåt, men ändå inte som vanligt. Trött, blek, blå under ögonen. Det är så svårt när man ser att allt inte är ok, men det inte finns några tydliga tecken, och när det går upp och ner. Pigg emellanåt och sen neråt emellanåt! Är det så att hon verkligen är dålig eller är det bara mysigt att vara ledig och hemma, känner hon efter för mycket???? Det är ju i slutet av terminen och då är man trött, det vet jag! Det är tufft att gå i skolan. Fullt upp dagarna i ända!

När hon var med morfar i tisdags var hon så pigg att hon hjälpte till med både fönsterputsning och att sätta ljusen i träden......

Igår skicka jag iväg henne till skolan, trots att hon inte var 100.....snacka om dåligt samvete när skolan ringde efter mindre än en timme och jag fick åka och hämta henne.......

Hon var inte jättedålig när jag hämtade henne heller, fortsatt hänging. Vi hade en mysdag tillsammans, efter middagen på kvällen badade hon och efter det var det som att något hade lossnat! Där var hon igen, min härliga, busiga, stojiga unge som med glimten i ögat inte kan sitta still, nära till skratt, en massa vilja och energi, vill göra hur många saker som helst samtidigt, och som alltid hittar ett tillfälle att hjula...... som jag saknat dig min underbara, härliga unge!!!

Vi avslutade dagen med att göra klart våra cupcakes.....har aldrig gjort detta förr..... det var verkligen inte enkelt, hur får man rätt konsisten så det där som ska spritsas ovanpå muffinsen??? Det ska gå att spritsa ut, ska inte vara för lös så den rinner av, samt ska den lyckas stelna.....vilket kladd!!!

Vi gjorde för hård från början, så första spritspåsen sprack..... och var tog toppingen vägen, jo den hamnade både här och där, vilket kladdande.... inte riktigt min grej, men det var bara till att samla ihop allt igen, i bunken, lite mer vätska och sen vispa samman det igen, ny spritspåse och sen på det igen..... 

Mycket koncentration när det var dax att dekorera våra fina cupcakes.

Stor precision och helst skulle kulorna läggas på en och en..... den varianten körde inte mamman, sådant stort tålamod har inte jag. Mina fick pålagt med en näve i taget.....

Våra första cupcakes någonsin........

Mycket stolt och nöjd tjej, vilken vacker cupcake det blev.

Nu håller vi tummarna för att de ska stelna. Ingen provsmakning denna kväll, men efter drillningen ska vi festa till det och äntligen smaka våra kakor..... hoppas de är lika goda att äta som de ser ut???? Kul att fixa med dem var det i varje fall, så det kan vara värt det oavsett om de är goda eller inte. Men helst både och!!!