onsdag 30 november 2011

Att gå utanför sin komfortabla.....

.....zon kan vara väldigt jobbigt, det tar energi och känns i magen. Men så otroligt belönande och utvecklande det är. Så skönt det känns när man tagit den där "tjuren vid hornen" och verkligen gjort det.

Det är ju när man är utanför den där zonen som man utvecklas och känner att man lever. Var den där komfortabla zonen går och hur stor den är är ju individuellt för varje människa, det som känns jobbigt och utvecklande för mig är enkelt och något en annan person gör utan att reflektera över det.

Det är det som också är häftigt med det där med att gå utanför sin zon, det handlar om att "tävla" med sig själv, att övervinna sina egna "spöken", att utveckla sig själv. Det är bara jag som kan bestämma mig för att göra det och det är jag som får hela belöningen. Härligt!

Igår gjorde jag en sådan sak, för mig är det utmanande att mingla med en massa okända människor, att ställa mig upp och berätta om mig själv och vad jag är bra på och vad jag har att erbjuda och vad jag vill ha ut av detta möte och mingel.... Det är underligt på många sätt - jag kan stå inför 100-200 personer och prata, utbilda ett helt rum fullt med folk, ta riktigt obehagliga samtal med medarbetare och en massa annat  och detta gör jag utan några större förberedelser eller oro i magen. Men att bygga nätverk med nya människor på "främmande" platser är något som jag verkligen behöver jobba med och som kräver otroligt mycket av mig.

Igår var jag för första gången med på en BNI-nätverksträff  på Scandic i Malmö. Det var ca 25 ordinarie deltagare och 20-talet gäster, varav jag var en av dem. Hela vägen in i bilen repeterade jag vad jag skulle säga under mina 30 sekunder (!), om och om igen...... väl där inne, anmäla sig, mingla runt lite och sen upp till lunch. Det fanns inte plats i min nervösa mage för mycket mat..... sen drog presentationerna igång, alla gjorde bra och intressanta presentationer. Mycket energi och glädje över att vara där från alla.

Såklart var jag sist av alla..... oj, vad hjärtat klappade och andningen var snabb.... så äntligen, ställde jag mig upp och sa ....ja, undrar vad jag sa???? minns inte vad jag sa, det är helt blankt, men jag hade ju övat så det mesta av det jag tänkt säga fick jag troligen sagt. Sen släppte allt, jag kunde slappna av, jag kände mig stolt över mig själv, jag kunde replikera på vad som sades och när vi alla gäster skulle ge vår snabba feedback så var jag mitt "vanliga" jag igen! Kändes jättebra. Fick "hugg" på några riktigt intressanta kontakter att odla framåt, några bra tips och framför allt, en massa energi och kraft från ett helt rum med inspirerande och affärsmässiga människor.

Känslan av att ha utvecklat och utmanat mig själv och lyckats bra var verkligen skön, den gjorde mig "hög" hela dagen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar